söderhäng

Idag har vi gått promenad längs Årstaviken med en kompis till morsan. Kompisen har nyss kommit hem från drygt två månader i Thailand och var så brun och fräsch så morsan kände sig ännu mer som en albyl än hon redan är. Morsan längtar till solen och Thailand. Päronen kunde inte åka den här vintern för tillskottet i familjen (MOI) var tydligen för liten för att flyga. De fick snällt stanna hemma för första gången på jättemånga år.

Det var kul med promenad, vi gick på den civiliserade sidan av Årstaviken d.v.s. den som är platt. Morsan ska alltid gå på skogssidan med massa backar för ”det är ju sååå bra träning” plus att hon tycker det är som E18 på södersidan med alla som ska promenera/springa/cykla/rasta hundar. Jag låg och lyssnade när morsan och polaren snackade om det senaste thaiskvallret. Fattade inte så mycket vad de sa men det är alltid roligt med en ny röst, man blir ju uttråkad på bara morsan och farsans pipor.

Sen käkade vi på en restaurang i Skrapan, jag satt mest i polarens knä. Rolig tjej det där, tror jag bestämmer mig för att digga henne. Jag uppträdde exemplariskt förutom att jag körde iväg en kastspya som hamnade i fåtöljen. Men vaddå lika bra att passa på medan man är bebis, om 18 år kommer man ju bli utslängd för sådana petitesser.